Mina ben, alltså...jag kan inte förklara hur trötta de är just nu. Hade helt seriöst svårt att ta mig upp för trapporna till lägenheten. Jag cyklade ju till Livia förut, vilket tog typ en halvtimme och på vägen hem så hade jag rejäl motvind (storm?) plus branta backar så det tog 45 minuter, alltså har jag sammanlagt cyklat 75 minuter idag. Tänk er då att förra helgen var första gången jag cyklade på jag vet inte hur länge och då cyklade jag inte långt. Så länge som jag cyklade idag har jag nog inte gjort sedan jag gick i årskurs 6 och då skojar jag inte. Det har inte blivit så mycket användning av cykeln de senaste åren. I alla fall, tänk er då hur mina ben känns just nu i och med att jag hade rejäl träningsvärk i dem innan jag cyklade plus att jag har tagit en långpromenad med Astrid efter det också. De är spaghetti! 

Livia är ju allt en liten klant ibland! Jag kom dit lite tidigare än vad vi bestämt eftersom jag trodde det skulle ta längre tid än vad det gjorde att cykla dit. Jag satte mig då i parken precis bredvid där hon bor och började läsa medan jag väntade på henne. Klockan var då 09.15. Vi hade bestämt att vi skulle ses vid 09.35! Vid 09.25 får jag ett sms från henne där hon säger att hon kommer bli lite sen och undrade om jag redan var på väg. Jag skrev tillbaka att jag redan var där och att det var lugnt eftersom jag hade min bok att läsa. Då tänkte jag ju självklart att hon hör ju av sig när hon är klar och på väg hem. Tiden gick och när klockan var 10.15 så skickade jag ett sms där jag undrade var hon höll hus. Inget svar. Skickade ett till där jag skrev att jag fryser rumpan av mig (solen hade gått i moln och det hade börjat blåsa något så förskräckligt) och att hon skulle skynda sig. Inget svar. Då ringer jag till henne och då svarar hon och jag frågar henne självklart vart hon är. Hemma, svarar hon då som om det var en självklarhet, och det hade hon varit sedan 09.50. Jag frågar henne varför hon inte hört av sig när hon varit på väg hem och då säger hon att hon trodde att jag satt på något mysigt kafé och hade det gött och att jag skulle komma när jag kom. Haha, lilla Livia! Du är för söt ibland. Jag förlät henne ganska snabbt efter att jag fått mig en kaffe från deras underbara kaffemaskin. Det värmde ganska gott ska jag säga er. 

Jag var ju där för att jag, hon och Julia skulle planera lite födelsedagsfest och det går väldigt sakta och lite osäkert framåt. Vi får väl se om vi får ihop något. 

Promenaden med Astrid var jättemysig. Charlie, Astrids hund, fick följa med också. Skönt för honom att få lite luft med. Efter promenixen gick vi hem till henne och pratade, drack kaffe, och hon fixade håret på mig medan jag läste högt ur hennes bok som hon behövde läsa klart idag. På tal om läsa så ska jag också sätta mig och göra det nu så jag blir klar med min svenska-bok idag. Skulle vara skönt :) 

När jag kom hem förut så låg det en tidning innanför dörren. En tjock Sköna hem-tidning. Jag har inget som helst minne av att jag beställt någon sådan men jag älskar ju deras tidningar så jag läser den gärna. Den är inte så farligt dyr :) Jag ser nu när jag kollar på framsidan att den handlar mycket om vårnytt, tapet och textil vilket är ganska perfekt eftersom det ska tapetseras om, gardiner ska köpas och jag vill ha massa växter här i lägenheten vilket enligt mig är väldigt vårigt. Så jag vill sätta igång att läsa den NU! Men jag får nog ta och plugga lite först, annars kommer jag bara fastna i den tidningen och sitta och kolla i den hela kvällen. Vore inte så bra! 

Nu ska jag ta och sätta igång. Klockan är redan halv 6. Helt galet vad tiden går fort. Känns som om jag gick upp nyss. Knepigt!