15 April 2011
Under resan i U.S.A. så skrev jag en liten resedagbok så jag tänkte skriva över den hit så ni får läsa hur min resa var :) Jag lägger upp texten i olika inlägg, på dagen jag skrev det, så det inte blir så mycket för er att läsa på en och samma gång. Enjoy!
NU ÅKER VI!
NU ÅKER VI!
04.25 ringde alarmet på mobilen och jag vaknade men stängde snabbt av det för att återgå till drömmarnas värld. Det hann dock inte bli så många fler drömmar eftersom en stressad och halvt skrikande mamma tio minuter senare stod bredvid min sängkant och tvingade mig att gå upp. Trots att jag inte hade fått min skönhetssömn så var jag inte svår-övertalad eftersom jag visste vad jag hade framför mig: EN RESA TILL NEW YORK!
En timme senare satt hela familjen i bilen och vi påbörjade våran resa mot The Big Apple. Med en snarkande broder bredvid mig och två föräldrar i framsätet som diskuterar om radion eller barnen är viktigast, körde vi sakta men säkert (aka ståendes helt still i Göteborgs köer) mot Landvetter flygplats.
När det är dags att gå på planet så kommer min kära bror på att han behöver gå på toaletten. Detta resulterar i att vi, som egentligen borde gått på först, hamnade sist i kön och fick knöka oss förbi alla som varit duktiga och gått på i rätt ordning. Planet hann knappt lyfte innan det var dags för landning i København.
I Köpenhamn blev det först en mumsig lunch innan det var dags för vad jag väntat på så länge...STARBUCKS!!! Jag och min mor provade något nytt och det var något av det sötsliskigaste jag någonsin druckit. Det var inte äckligt men sötsliskiga kaffe-drinkar är väl inte min personliga favorit.
Jag och min familj fick precis bevittna något som antagligen inte är lika roligt för er att höra som det var för oss att se men jag tänker berätta om det ändå. Vi sitter och kollar ut över flygfältet och ser att en väska föll av en av vagnarna när de kördes ut till planen. Ingen märkte något. Väskorna började packas in och ingen gick och hämtade den kvarliggande väskan och jag började bli lite småstressad. Tänk om de skulle "leave it behind". Pappa kläcker en typisk pappa-kommentar: "Men de är danskar, man kan inte förvänta sig mer av dem.". Ibland tänker han inte riktigt innan han öppnar käften sin. Det satt en del folk runt omkring oss och vi var liksom i Köpenhamn. Till slut fick i alla fall en av killarna därute syn på väskan men går inte för att hämta den utan går istället och hämtar sin truck och kör de 15 metrarna till väskan, stannar precis bredvid den, öppnar dörren och plockar upp väskan innan han vårdslöst kastar upp den på taket. Gillade jag inte!
Vi såg en liten kändis förut. Anders Borg, vår finansminister fick en meter framför oss och både pappa och jag var som i shock-tillstånd. Lite häftigt! Just nu sitter vi och smuttar på våra söta drinkar men ska om en timma ungefär börja bege oss mot gaten och planet som ska ta oss till Reykjavik där vi sedan direkt ska byta till vårt sista plan för idag. Det som tar oss till New York City :D
En timme senare satt hela familjen i bilen och vi påbörjade våran resa mot The Big Apple. Med en snarkande broder bredvid mig och två föräldrar i framsätet som diskuterar om radion eller barnen är viktigast, körde vi sakta men säkert (aka ståendes helt still i Göteborgs köer) mot Landvetter flygplats.
När det är dags att gå på planet så kommer min kära bror på att han behöver gå på toaletten. Detta resulterar i att vi, som egentligen borde gått på först, hamnade sist i kön och fick knöka oss förbi alla som varit duktiga och gått på i rätt ordning. Planet hann knappt lyfte innan det var dags för landning i København.
I Köpenhamn blev det först en mumsig lunch innan det var dags för vad jag väntat på så länge...STARBUCKS!!! Jag och min mor provade något nytt och det var något av det sötsliskigaste jag någonsin druckit. Det var inte äckligt men sötsliskiga kaffe-drinkar är väl inte min personliga favorit.
Jag och min familj fick precis bevittna något som antagligen inte är lika roligt för er att höra som det var för oss att se men jag tänker berätta om det ändå. Vi sitter och kollar ut över flygfältet och ser att en väska föll av en av vagnarna när de kördes ut till planen. Ingen märkte något. Väskorna började packas in och ingen gick och hämtade den kvarliggande väskan och jag började bli lite småstressad. Tänk om de skulle "leave it behind". Pappa kläcker en typisk pappa-kommentar: "Men de är danskar, man kan inte förvänta sig mer av dem.". Ibland tänker han inte riktigt innan han öppnar käften sin. Det satt en del folk runt omkring oss och vi var liksom i Köpenhamn. Till slut fick i alla fall en av killarna därute syn på väskan men går inte för att hämta den utan går istället och hämtar sin truck och kör de 15 metrarna till väskan, stannar precis bredvid den, öppnar dörren och plockar upp väskan innan han vårdslöst kastar upp den på taket. Gillade jag inte!
Vi såg en liten kändis förut. Anders Borg, vår finansminister fick en meter framför oss och både pappa och jag var som i shock-tillstånd. Lite häftigt! Just nu sitter vi och smuttar på våra söta drinkar men ska om en timma ungefär börja bege oss mot gaten och planet som ska ta oss till Reykjavik där vi sedan direkt ska byta till vårt sista plan för idag. Det som tar oss till New York City :D
Vi har upplevt en extrem, ny, smakupplevelse. Det finns en ny LOKA med smak av kokos och den smakade minst sagt udda. Den var inte god men inte direkt äcklig heller. Den funkar helt enkelt! Min pappa står just nu och stressar oss andra, som vanligt, genom att säga "Ska vi gå eller?" så jag antar att jag får sluta nu och fortsätta senare. Antagligen när vi sitter på planet till Island eller till NYC.
Just nu sitter vi på planet från Reykjavik, Island, till New York, USA. Vi har precis lyft och jag är redan trött på att flyga och då har vi den längsta flygresan kvar. Lite segt men jag känner inte att jag har någon som helst rätt till att klaga så därför tänker jag inte göra det heller. Vi köpte lite dricka (vatten och cola) på Reykjaviks flygplats och det gick sammanlagt på 1510kr. Haha, det är helt galet hur deras ekonomi är. Jag har precis satt på Independence Day på tv-skärmen framför mig och om ett litet tag ska vi beställa in mat. Antingen blir det sushi eller så blir det kycklingfilé med svamprisotto och pesto. Just nu lutar det åt sushi, det är ju alltid lika gott men en varm måltid skulle inte sitta helt fel heller. Det är under tillfällen som dessa som min beslutsångest kommer fram. Vilka i-landsproblem man har här i livet. Jag sitter i alla fall och myser med en stor, härlig, gosig, filt och en kudde och ska kolla filmen nu. Vi hörs senare eller imorgon när jag är i New York och ska shoppa ihjäl mig ;)
Lite dyr sushi på flyget? En croissant kostade 600kr!
Nu är det ungefär 1,5 timme kvar tills vi landar och jag längtar något så extremt. Om jag ska vara helt ärlig så längtar jag inte så mycket till att faktiskt landa i just NYC utan längtar mer specifikt efter att få röra på sig lite och få en säng så man kan gå och lägga sig. Klockan må bara vara lite efter 17 här men i Sverige är den just nu lite efter 23 och om man då tänker på att jag varit uppe sedan 04.35 så kan man nog ganska lätt förstå varför jag är trött. Jag mådde illa förut, vilket är väldigt ovanligt för min del vare sig jag flyger, åker bil eller båt. Jag kallsvettades, hade ont i magen som attan och trodde jag skulle spy men som tur var så gjorde jag inte det. Känns sådär fräscht att sitta på golvet av en flygplanstoalett med huvudet i toaletten. Det lockade mig inte jätte-mycket!
Jag och min bror på flyget :)
Det var så sjukt häftigt förut, när vi åkte över Grönland, för det var verkligen bara snö och is överallt och de snötäckta bergstopparna var över molnen och det var grymt fint. Det var dock lite svårt att få något bra kort på det eftersom min bror sitter närmast fönstret och tyckte att fotbollsspelet på hans mobil var viktigare och det gjorde det tydligen omöjligt för honom att flytta sig ut vägen från fönstret. Snacka om knepig prioritering.
Helt okej utsikt från flygplansfönstret ;)
Nu fick jag precis höra att vi, alla passagerare, måste fylla i en "declaration-form" innan vi går av planet. U.S.A. är ju så himla överdrivna när det gäller säkerheten på flyg. Det är ju självklart bra men när man bara vill gå av planet, åka till hotellet och sova så är det lite stönigt att man ska behöva fylla i en massa papper. Segt!
Ibland är jag verkligen trögfattad. Vi har sammanlagt rest i 12 timmar och jag har fortfarande inte riktigt förstått att jag ska till NYC! När jag skriver det här så känns det bara som om jag hittar på det, men jag lovar, jag sitter på ett plan just nu och ska om ett tag landa. Det är lite synd att det inte kommer vara mörkt i New York när vi kommer fram. Det är ju så fint att se storstäders belysning och skyskraporna lysa i mörkret. Får se om det blir så när vi flyger vidare till Miami på måndag. Jag har faktiskt ingen koll på när vi ska flyga då.
Just nu sitter vi på planet från Reykjavik, Island, till New York, USA. Vi har precis lyft och jag är redan trött på att flyga och då har vi den längsta flygresan kvar. Lite segt men jag känner inte att jag har någon som helst rätt till att klaga så därför tänker jag inte göra det heller. Vi köpte lite dricka (vatten och cola) på Reykjaviks flygplats och det gick sammanlagt på 1510kr. Haha, det är helt galet hur deras ekonomi är. Jag har precis satt på Independence Day på tv-skärmen framför mig och om ett litet tag ska vi beställa in mat. Antingen blir det sushi eller så blir det kycklingfilé med svamprisotto och pesto. Just nu lutar det åt sushi, det är ju alltid lika gott men en varm måltid skulle inte sitta helt fel heller. Det är under tillfällen som dessa som min beslutsångest kommer fram. Vilka i-landsproblem man har här i livet. Jag sitter i alla fall och myser med en stor, härlig, gosig, filt och en kudde och ska kolla filmen nu. Vi hörs senare eller imorgon när jag är i New York och ska shoppa ihjäl mig ;)
Lite dyr sushi på flyget? En croissant kostade 600kr!
Nu är det ungefär 1,5 timme kvar tills vi landar och jag längtar något så extremt. Om jag ska vara helt ärlig så längtar jag inte så mycket till att faktiskt landa i just NYC utan längtar mer specifikt efter att få röra på sig lite och få en säng så man kan gå och lägga sig. Klockan må bara vara lite efter 17 här men i Sverige är den just nu lite efter 23 och om man då tänker på att jag varit uppe sedan 04.35 så kan man nog ganska lätt förstå varför jag är trött. Jag mådde illa förut, vilket är väldigt ovanligt för min del vare sig jag flyger, åker bil eller båt. Jag kallsvettades, hade ont i magen som attan och trodde jag skulle spy men som tur var så gjorde jag inte det. Känns sådär fräscht att sitta på golvet av en flygplanstoalett med huvudet i toaletten. Det lockade mig inte jätte-mycket!
Jag och min bror på flyget :)
Det var så sjukt häftigt förut, när vi åkte över Grönland, för det var verkligen bara snö och is överallt och de snötäckta bergstopparna var över molnen och det var grymt fint. Det var dock lite svårt att få något bra kort på det eftersom min bror sitter närmast fönstret och tyckte att fotbollsspelet på hans mobil var viktigare och det gjorde det tydligen omöjligt för honom att flytta sig ut vägen från fönstret. Snacka om knepig prioritering.
Helt okej utsikt från flygplansfönstret ;)
Nu fick jag precis höra att vi, alla passagerare, måste fylla i en "declaration-form" innan vi går av planet. U.S.A. är ju så himla överdrivna när det gäller säkerheten på flyg. Det är ju självklart bra men när man bara vill gå av planet, åka till hotellet och sova så är det lite stönigt att man ska behöva fylla i en massa papper. Segt!
Ibland är jag verkligen trögfattad. Vi har sammanlagt rest i 12 timmar och jag har fortfarande inte riktigt förstått att jag ska till NYC! När jag skriver det här så känns det bara som om jag hittar på det, men jag lovar, jag sitter på ett plan just nu och ska om ett tag landa. Det är lite synd att det inte kommer vara mörkt i New York när vi kommer fram. Det är ju så fint att se storstäders belysning och skyskraporna lysa i mörkret. Får se om det blir så när vi flyger vidare till Miami på måndag. Jag har faktiskt ingen koll på när vi ska flyga då.
Kommentarer
Trackback
